På torsdagen åt vi K & Co s fantastiska caesarsallad efter en shoppingrunda till bl.a. några second hand affärer och Tretton.

På onsdagen klättrade vi lite på Kullaberg för att till slut bada i det iskalla vattnet och lägga oss på de kokhetta stenarna vid havskanten.

Efter blev det glass i Mölle. Dajm, jordgubb och kaffe blev det för min del.

På kvällen lagade vi vår traditionella trerättsmiddag. I år började vi med guacamoletortillas, följt av lax med potatis och sparris och frukt med smält vit choklad på toppen till efterrätt.

Efter att ha tappat bort oss en hel del kom vi äntligen fram till vår första hållplats där vi åt vår packade lunch. Sedan fortsatte vi vår oändliga cykling mot destinationen.

Väl framme åt vi varsin välbetjänt glass och började den förskräckliga cyklingen tillbaka igen. Efter 7 timmars cyklande, halva tiden med motvind, anlände vi äntligen hem igen till det stora blåa huset. På kvällen var vi för trötta och slitna för att röra på oss och somnade därför framför en film.

Nu är jag hemma igen efter en helt fantastisk vecka i södra Frankrike med två av mina favoriter. Vi har låtit solens strålar färga vår hud, åkt med vågorna på färgglada madrasser, ätit fantastisk müesli samt annan mat, myst en hel del och en dag till och med klättrat i träd som små apor. Bilder kommer tyvärr inte idag, eftersom jag glömde kamerasladden hos Hanna igårkväll när hon skulle ladda över bilderna från min kamera till sin dator. Men bilder kommer, en hel del kan jag lova!

För övrigt är det packning och rensning och sortering som står på schemat för min del. Jag kom hem till en helt förskräckligt stökig våning som fick mig att till slut bryta ihop. Det är inte lätt att packa ihop ens liv när alla ens saker ska forslas till olika ställen på jordklotet. En del ska till Sverige för någon anledning, en del till internatskolan i London, en del ska med på min tre veckors långa skidträningsresa till Chile i augusti och en del ska såklart till Verbier/Genève till mitt nya "hem". Jag vet inte riktigt vart jag ska börja med allt, det är för jobbigt och svårt.

/Ännu ett lass bilder av Helsingborgstrakten/

På tåget från Köpenhamns flygplats njöt jag av en strawberry frappuccino medan jag läste "The perks of being a wallflower" som jag fått låna av Alice.

Väl i Helsingborg hämtade systrarna Carlquist mig och vi åkte ut till deras landställe. Där somnade jag på trampolinen medan de packade ihop huset för att flytta in till stan igen.

På kvällen hängde jag med dessa finisar. 

Vi åt tonnvis med godis tills solen gått ner och gräset blivit blött av daggen. Då var det dags att åka hem och tjocka sig ännu mer framför en film.

/Några bilder från Helsingborgstrakten/

Just nu sitter jag på ett tåg tillsammans med Alexandra och hennes familj. Destination: Sud de la France!

/Bara för bra/

Jag sitter själv i lägenheten och fixar med alla bilder från Helsingborgsresan. Har. Så. Mycket. Att. Göra. Jag prioriterar alltid fel saker. Alltid. Det ser ut som en svinstia i mitt rum. Det är hemskt att behöva packa ihop fyra år på några få dagar. Därför skiter jag i det för tillfället och drömmer mig istället bort till södra Frankrike. Imorn bär det av, en vecka av sol och bad med två av mina favoritpersoner. Jag måste sova, men kan inte för sängen är täckt av kläder och "vitamin water" flaskor och nyinköpta träningskläder och allt annat man kan tänka sig. Har en sådan ångest över att inget blir gjort, men det blir inte det just för att jag har så mycket att göra och jag bara ORKAR INTE. Tänk om man kunde knäppa med fingrarna och få som man ville. Tänk.

Anledningen var såklart att min älskade Alexandra hälsade på oss i Paris.

Hon var lika pepparkaksbrun som vanligt, hade henna på fötterna och samma sockersöta leende på läpparna som jag en gång i tiden fick äran att se varenda dag i hela 10 månader. Vilken lyx!

Katie och Camilla var lika glada att få se henne igen som Hanna & jag var.

Till slut stack Hannisen, Camilla, Alice, Alex och jag hem till moi och lagade lunch till dunkande musik.

Alice, Camilla och Alex.

Efter ett tag joinade Soffan oss.

Jag var så glad att vara med min finis igen!

Katie lämnade nämligen Frankrike och oss wannabe fransmän och återvände hem till USA i söndags

Min finis var lika fin som alltid

Vi åt gott, klättrade på statyer och skrattade åt en gubbe som mediterade med ett träd tills det var stängdags

Innan vi åkte hem till mig igen och tittade på film och tjockade oss med glass lekte vi turister ett tag

Och ninjor

Den lilla filuren på bilden har varit i Paris och lyst upp min vardag de senaste dagarna. Det är inte mänskligt hur mycket jag har saknat henne, och detta har jag inte märkt förrän nu när hon plötsligt kommit till Paris och allt gått tillbaka till hur det var när hon bodde här. När hon, Hanna och jag sågs för första gången på ett år i fredags kändes det som om vi inte varit borta från varandra en enda dag.

Men först, picknick med Vickan, Katie och Hanna som är på väg hem till mig.

Jag har en nyfunnen kärlek för oklara bilder. De blir lite mystiska sådär. 

Gårdagen spenderade jag som sagt med dessa fina flickor.

Sofia

Alice låtsade vara Madicken och stoppade upp tuggummipapper i näsan som hon höll på att inte få ut..

På kvällen stack vi till Champs des mars där det tyvärr inte togs några bilder..

Och vi satte oss här

Fina flickor

Nu sticker Camilla, Soffan och jag och picknickar vid Champs de mars. Det är så mysigt där, gillar det mycketmycket. Gårkvällen spenderade jag med dem två samt Alice, Safia och Hanna lite grann. Det var fête de la musique och folk sjöng och dansade över hela St Germain en Layes gator. Stämningen var inte lika bra som förra året men den var ändå finfin. Det var kul att träffa gammalt umgänge också, det var det.

Hejsan hopsan på er, Minis alla fina läsare! Jag har nu kommit och bombaderat Minis hem med en massa småfisar. Mini håller på att träna just nu. Just nu gör hon en övning där det ser som att hon bajsar eller något liknande. Jag har redan tränar idag så jag känner mig nöjd, sitter nu och äter lite chokladtårta som finns kvar från Caspers student. Mummmss! Snart ska vi ner och beställa pizza och sedan kolla på film och mysa. Ja vi är två tjocka flickor, puss på oss!

Jag också bara berätta hur mycket jag tycker om dig Mini. Du är min andra halva. Ja du är en större del av mig än jag är själv. Känn dig hedrad. Jag kommer sakna dig så sjuuukt mycket nästa år. Jag tror inte du fattar. Jag har legat och gråtit mig själv till söms ibland när jag tänker på nästa år. Som tur är kommer vi inte befinna oss så långt ifrån varandra. Lova mig att du kommer och hälsar på mig ofta för det kan jag lova att jag kommer att göra, hälsa på dig asså.

I alla fall, du är bäst! På alla sätt och vis! Jag typ klarar mig inte utan dig. Och det är helt sant...

Jag älskar dig! ♥

Brorsan var söt i sin lilla rock.

Han fick ett pris för något som ingen av oss (inte ens han själv) riktigt förstår men vi blev väldigt stolta.

Som en av de längsta i årskursen gick han in och ut bredvid en av de kortaste, om inte kortaste, tjejerna i årskursen. Detta tyckte Soffan, Jenny och jag var roligt.

Sedan invaderade Jenny och jag buffébordet och proppade i oss och smugglade med oss ett stort antal macarons. De godaste sådana jag någonsin ätit!

Efter "studenten" blev det mottagning hemma hos familjen Nilson. Åsa kom även hem till oss för att säga ett sista farväl innan hon åker tillbaka till Sverige. Tack för ett fint år sötingen <3

God mat serverades under mottagningen. Och Casper var glad som gjorde mig glad.

Det var hans dag och natt och den spenderade han med svenska vänner.

Eftersom vi varit så många i lägenheten p.g.a. att Casper tagit studenten och vänner och familj kommit ner från Sverige för att fira honom, har Jenny och jag fått bo i ett litet "chambre de bonne" rum högst uppe i vårt hus. Det har varit som att bo själva och det har varit otroligt mysigt tycker vi.