När jag kom till tvättrummet idag för att hämta min tvätt kom "matron", som tar hand om vår tvätt, upp till mig och gav mig ett gult kuvert. Det var ett brev, adresserat till mig. När jag tittade på baksidan visste jag direkt vem det var ifrån. Min älskade bästis, den bästa av de bästa, hade skickat ett brev till mig. Hon skrev bara om att hon saknar mig och hon berättade lite om hur hon har det i sin nya skola i Sverige, men det fick mig ändå att gråta med ett leende på läpparna. Jag saknar henne mer än allt. Ni förstår inte hur svårt det är att vara så nära någon, både psykiskt och fysiskt, en sekund och sedan vara i ett helt annat land, en miljon mil ifrån varandra. Jag tog denna varelse och hennes närvaro för givet och jag skulle göra vad som helst för att få ha henne vid min sida resten av mitt liv. Jag älskar dig bästa vän, du är helt enkelt den bästa av de bästa.